SU-CPG (Sverige)

Stockholms universitet (SU) är värd för Centre for Palaeogenetics (CPG), som är en helt ny enhet för aDNA-forskning som inrättades 2020 genom ett samarbete mellan Naturhistoriska riksmuseet och Stockholms universitet, som samlar alla aktiviteter knutna till aDNA-forskning inom de två organisationerna. Således finns det inom CPG kompetens om forntida fauna, paleoekologi, forntida mikrober, arkeogenetik, och hela den analytiska kedjan från provtagning till dataanalyser. Visionen för CPG är en forskningsmiljö dedikerad till paleogenetisk forskning, där den fysiska sammanslagningen av flera olika forskargrupper med kompletterande färdigheter och intressen kommer att leda till synergistiska effekter. Dessutom samarbetar centret med Institutionen för molekylär biovetenskap om forntida RNA och Institutionen för geovetenskaper om analyser av DNA från paleosediment. Med sina cirka 250 m² toppmoderna laboratorieanläggningar är detta ett av de största laboratorierna för aDNA-forskning i världen. Det har också kontor för mer än 40 forskare och över 10 gästforskare, så det finns gott om plats för besökande forskare. Denna kapacitet är av stor betydelse eftersom inbjudande gästforskare gör det möjligt för centret att stärka banden med andra institut och ge studenter och postdoktorer möjlighet att utöka sina vetenskapliga nätverk. Den arkeogenetiska sektionen i CPG leds av professor Anders Götherström, som också chef för SciLifeLabs Ancient DNA Facility, ett av de mest aktiva genomcentren för aDNA-forskning i världen, som tillhandahåller skräddarsydda analyser baserat på användarkrav och hjälper till med projektutveckling. Båda institutionerna bidrar till andra NEOMATRIX-partners genom att dela expertis inom laboratoriemetoder, såväl som förhistoriska patogen- och orala mikrobiom-analyser.

Stockholms universitets PI för NEOMATRIX Anders Götherström och Jan Storå var också är PI i ATLAS-projektet (även med Mattias Jakobsson från Uppsala), ett stort samarbets- och tvärvetenskapligt forskningsprogram för att belysa människans historia i Europa, med särskilt fokus på Skandinavien. Doktoranderna och postdoktorerna som för närvarande är involverade i projektet är Emrah Kırdök, Erik Ersmark, Maja Krzewinska, Mario Vicente, Nora Bergfeldt, Petter Larsson, Reyhan Yaka, Ricardo Rodríguez Varela, Vendela Kempe Lagerholm, Violeta de Anca Prado och Zoé Pochon.

Anders Götherström tog sin magisterexamen (1992-1994) och doktorsexamen (1995-2001) i arkeologi vid Stockholms universitet, med särskilt intresse för familjestrukturer i medeltida samhällen. Han arbetade som postdoktor vid Universidad Complutense i Madrid (2002) och ledde senare en forskargrupp vid Evolutionary Biology Center i Uppsala (2003-2006). Hans arbete är inriktat på tre huvudområden. För det första intresserar han sig för övergången från jägare/samlar- till jordbruksekonomier, och särskilt tidig domesticering och hantering av djur. Han har också arbetat med den effekt som klimatförändringarna i Pleistocen har haft på de europeiska rovdjur. Slutligen är han intresserad av metodiken och specifikationerna för DNA från forntida vävnader.

Götherström intresserar han sig för övergången från jägare/samlar- till jordbruksekonomier, och särskilt tidig domesticering och hantering av djur.

Jan Storå tog sin magisterexamen i arkeologi 1990 från Åbo universitet, Finland och sin doktorsexamen i osteoarkeologi från Stockholms universitet 2001. Hans främsta forskningsintressen ligger inom arkeogenetik, demografi, bioarkeologi, social zooarkaeologi och stenåldersarkeologi. Han är en av tre huvudutredare av forskningsprogrammen ”Atlas-projektet” och ”1000 Ancient human genomes” som behandlar den demografiska historien i Skandinavien och Eurasien, (2014-2021) och är finansierade av Vetenskapsrådet, Riksbankens Jubileumsfond och Knut och Alice Wallenberg Foundation. Han är cprofessor vid Osteoarkeologiska Forskningslaboratoriet vid Stockholms universitet, Institutionen för arkeologi och klassiska studier..

Storå är en av huvudutredare av forskningsprogrammen ”Atlas-projektet” och ”1000 Ancient human genomes”.