Vetenskapliga frågeställningar och metodologi

Hur och varför rörde människor på sig och hur interageradede med de lokala samhällena? Hur återspeglas befolkningsrörelser i den materiella kulturen? Finns det ett samband mellan tempot och karaktären för förändringar i den materiella kultur och befolkningsstorleken? ”Hur formadegruppernas interaktion och materiell kultur könsroller och socioekonomisk jämlikhet i allmänhet?

Jordbrukets spridning i Västra Eurasien – Kredit: D. Gronenborn, M. Ober | RGZM

NEOMATRIX är ett samarbetsprojekt som syftar till att skapa den hittills mest detaljerade bilden av den neolitiska expansionen i Medelhavsområdet med start för ungefär 8 000 år sedan, från Anatolien och Egeiska havet, över Grekland och slutligen inom västra Europa. Partnerna kommer att integrera arkeogenomisk forskning med humaniora och arkeologi för att kunna svara på frågor som berör social och kulturell interaktion i samband med befolkningsrörelser och mobilitet. Detta kan förväntas belysa ovanstående frågor, vars svar inte att belysa endast förhistoriska förhållanden utan indirekt även strukturell problematik i dagens samhällen.

Tempot för den neolitiska spridningenhar tidigare belysts främst genom studier av materiell kultur. Detta tillvägagångssätt antar dock att det skulle ha funnits en enda befolkning som kanske snart utvecklade olika materiella kulturuttryck. Även om detta kan vara korrekt har arkeologiska och arkeogenetiska data hittills inte tillåtit djupgående undersökningar av dessa processer som skulle förena lokala och globala perspektiv. Alternativt kan jämförelser avarvsmassan för människor från neolitiska bosättningar i Medelhavsområdet med den för individer från icke-neolitiska sammanhang avslöja mer om hur snabbt dessa grupper rörde på sig och hur mycket de interagerade med lokala grupper. Att kombinera genomiska data med isotopstudier som kan relateras till människors mobilitet, geografiska ursprung och dietmönster ger en helhetsbild på såväl detaljerad som generell nivå. Kombinationen av olika tillvägagångssätt gör det möjligt för oss att besvara frågorna som ställdes ovan och testa för möjliga samband mellan genetisk och kulturell drift, vilket kan vara kopplat till den mycket svårbedömda effekten av generell befolkningsstorlek.

De uppgifter som parterna producerar oberoende av varandra samt offentliggjorda uppgifter ska kombineras och analyseras på nytt av alla parter. Medan METU-gruppen studerar början av neolittiseringen, CNRS-IJM Paleogenomics lab studerar slutet av de neolitiska migrationsprocesserna i Frankrike. Dessutom finns pre-neolitiska och neolitiska genomdata för får och get från Anatolien och Grekland , som tidigare har producerats av METU. Dessa kompletteras med genomdata för ovikapriner från andra europeiska områden (Frankrike, Iberia, Italien) producerade av alla partners inom ramen för NEOMATRIX, främst under laboratoriebesök vid IJM-CNRS i Paris. Detta kommer att bidra med nya data om en viktig kompletterande komponent av det så kallade ”neolitiska paketet”. Vi kommer således att kunna ge en dynamisk bild av den neolitiska processen som inte är beroende av en fast uppsättning element av materiell kultureller studier av tamdjur utan i stället en kombination av olika element som utvecklats, försvunnit och dykt upp igen under expansionsprocessen. Med denna information kan vi i oöverträffad detalj studera dynamiken för förändringar av materiell kultur och demografi.

Det huvudsakliga forskningsprojektet som driver NEOMATRIX inkluderar både standardmetodik inom arkeogenomik och bioarkeologi, samt även experimentella metodinnovationer. Vi ska kombinera och analysera aDNA och isotopdata som tidigare erhållits från människa och djur för att genomiskt karakterisera grupper och individer och för att rekonstruera mobilitetsmönster och samhällsstrukturer. Genom samarbete, gemensamma labbmöten och forskarutbytenkommer NEOMATRIX också att främja utvecklingen av nya forskningsverktyg med applikationer utöver detta projekt. Det gällertill exempel nya molekylärbiologiska protokoll anpassade för högt nedbrutet DNA, inklusive öppna protokoll för en effektiv hybridiserings-capture metod och optimering av konstruktionen av dubbla och enkelsträngade DNA-bibliotek. De nya forskningsverktygen kommer också att innehålla nya beräkningsverktyg, såsom robusta metoder för att analysera genom med låg täckning, approximativa Bayesian ComputationABC-metoder för demografisk inferens samt införlivandet av djupinlärningsverktyg i aDNA-analyser.

Forntida DNA (aDNA) är processen att extrahera DNA från benen hos organismer som levde i det gamla förflutna, läsa DNA -sekvensen och jämföra det med DNA -sekvenserna för andra organismer. Dessa genetiska jämförelser ger information om demografisk historia som täcker händelser som migration, om mönster för biologiskt släktskap inom samhället och även om naturligt urval.